Medeltidspipa

Medeltidspipa

När jag utvecklade mina Medeltidspipor ville jag bygga ett historiskt instrument med dess typiska utseende och klang,
men samtidigt något som avsevärt ökade de musikaliska möjligheterna.

De koniska spelpipor, som har ett dubbelt rörblad,
kan överblåsas och klarar av 1½ oktaver.
Dessutom är nästan alla halvtoner möjliga.
I regel har Medeltidspipan bara en (mer högljudd) bordun, med ett enkelt rörblad.
Bordunen är stämt två oktaver under spelpipans bottenton (”6-fingergrepp”).

En Medeltidspipa med två borduner
Medeltidspipan har vackra tidsenliga klockstycken,
som i viss mån fungerar som ljudförstärkare.

Instrumenten byggs i regel i följande stämningar:

A/D
G/C
F/Bb
D/G
(6-fingergrepp/3-fingergrepp)

Medeltidspipa

Hümmelchen

Hümmelchen

Hümmelchen är en mindre, lågmäld renässanssäckpipa.
Min modell är en relativt fri rekonstruktion efter M. Praetorius ritning i boken Syntagma Musicum(Wölfenbüttel,1519). Instrumentets spelpipa liknar både i klangen och i konstruktionen ett krumhorn (bortsett från att den inte är böjd), den är cylindrisk borrad och ljudet alstras av ett relativt stort dubbelt rörblad.

Bordunerna är i regel stämda i kvinter, men även oktavstämning är möjlig, eller som studentmodell med bara en bordun.

I motsats till alla mina andra säckpipor spelas Hümmelchen med blockflöjtfingersättning. Spelpipan är diatonisk, men några halvtoner fungerar också. Som tilläggsval finns det ett särskilt kapselsystem som gör det möjligt att spela direkt på spelpiporna som en slags "mini"-skalmeja.

Fyra olika spelpipor står till förfogande:

  • Soprano C/F, (c-d')
  • Soprano D/G, (d-e´)
  • sopranino F, (e' - f'')
  • Alto F/B, (F-g)

Hümmelchen